Rödpenna för klassisk markering av korrekturändringar.
Du kanske irriterar dig på särskrivningar, men som korrekturläsare stöter jag sällan på det. Istället är det skiljetecknen som orsakar mest korrekturfel.
Du tror kanske att särskrivningar, symbolen för språklig okunskap, är det vanligaste korrekturfelet? Nej, sanningen är att jag som har korrekturläst texter i över tjugo år nästan aldrig stöter på det. Och då korrekturläser jag alla möjliga sorters texter skrivna av skribenter med olika skrivvana och utbildningsnivå.
De vanligaste felen rör istället interpunktion, skiljetecken.
Det allra vanligaste interpunktionsfelet är att skribenten har använt bindestreck istället för tankstreck. Och så kommateringsfel, antagligen för att kommateringsreglerna är ganska luddiga. Rent generellt blir det för mycket kommatecken.
Ett mindre vanligt skiljetecken är semikolon, men det är å andra sidan nästan alltid felanvänt. Där är mitt enkla råd: undvik det helt. Och det gäller även om du kan använda det rätt – för vad är meningen med ett skiljetecken som läsaren inte förstår?
Utöver skiljetecken är förkortningar en vanlig felkälla. Det bästa är att undvika även dem – läsaren tjänar mer på att du skriver ut hela orden det än vad du sparar på det. Men om utrymmet är begränsat (till exempel i en faktaruta) och du vill använda förkortningar, använd bara de riktigt etablerade och skriv dem konsekvent.
Andra ganska vanligt förekommande rättningar jag gör är av versaler eller gemener i namn, som att ändra till utrikesdepartementet (inte Utrikesdepartementet), andra världskriget (inte Andra världskriget) eller Iphone (inte iPhone). Det sista är ett exempel på så kallad logotypskrivning – det kan möjligen passa i själva logotypen, men i vanlig text följer man vanliga skrivregler.
För att undvika stavfel är det bra att ha igång stavningskollen i ditt ordbehandlingsprogram, men lita aldrig på den. SAOL, Svenska Akademiens ordlista, är svenskans stavningsnorm. Tänk också på att vara konsekvent i stavningen av ord som kan stavas på flera sätt, som kvalité eller kvalitet. Välj ett av sätten.
Det sista jag brukar rätta tämligen ofta är satsradningar, det vill säga två huvudsatser staplade på varandra utan bindeord. Satsradningar är i sig inte fel och det kan vara ett effektivt stilmedel – men inte när det används i var och varannan mening.
Tidigare inlägg med tips om sådant som ofta blir fel
- Språkliga hjälpmedel – inlägg från 28 november 2012 som bland annat listar hjälpmedel för att få texten korrekt.
- Stavfel sänker förtroendet – inlägg från 9 september 2015 om vikten av att stava rätt.
- De vanligaste språkfelen – inlägg från 28 maj 2015 om vanliga språkfrågor.
- Skriva isär eller ihop – inlägg från 11 maj 2015 om särskrivningar.
- Tankstreck – längre än ett bindestreck – inlägg från 14 november 2012 om när man använder tankstreck och när man använder bindestreck. Ett av mina mest lästa blogginlägg.
- Mellantinget semikolon – inlägg från 31 oktober 2012 om hur semikolon används.
- Hur skriver man förkortningar? – inlägg från 11 april 2012, ett av mina allra mest lästa blogginlägg.
- Att böja förkortningar – inlägg från 25 april 2012.
Bra källor för att kolla vad som är korrekt
- Svenska skrivregler – Språkrådets rekommendationer för hur man skriver och utformar texter.
- Skiljeteckensboken – av Siv Strömquist, docent i nordiska språk vid Uppsala universitet och författare (skrolla neråt på sidan för att hitta boken).
- Typografisk handbok – av Christer Hellmark, klassiskt standardverk om typografi.
- Nationalencyklopedin – bra för att snabbt kolla upp stavningar och fakta.
- TT-språket – TT-språket är den norm som de flesta tidningar följer, väldigt bra förteckning över nationalitetsbeteckningar.
- Svenska datatermgruppen – rekommendationer om hur datatermer bör skrivas på svenska.
- Konsten att kommatera – filmad föreläsning där Siv Strömquist talar om hur man kommaterar.
